Jag var på konsert med J i förrgår. Han ringde dagen innan, sa att han fått tag i två biljetter via jobbet och undrade om jag ville följa med. Självklart! Han passade också på att fråga om jag höll fast vid att jag ville ha honom som sällskap på sittningen om en månad, vilket jag försäkrade.
Det var strålande fin kväll när vi låg på min filt medan första artisten spelade. Han la sin hand på min och log. Vi var båda på bra humör och skrattade mycket. Jag hade med mig choklad som vi delade på. Mot slutet av andra artistens spelning steg vi upp och rörde oss närmare scenen där vi sjöng, skrattade och njöt av resten av kvällen.
Hade man inte vetat bättre hade man kunnat tro att det var nåt mellan oss, att det låg kärlek i luften...
Om man vetat bättre hade man förstått att hans hand hamnade på min när han lutade sig bakåt och att han flyttade den strax därefter. Man hade vetat att skälet till att han bjöd med mig var för att bjuda igen för att jag lovat honom en av de två gratisbiljetter jag vann till sittningen och att i hans värld ska jämnt vara jämnt.
Men man hade också vetat att vi är väldigt nära vänner och trivs med varandra. Man hade förstått att det inte fanns någon annan än just varandra vi hellre haft som sällskap den kvällen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
det lät jäkligt mysigt i allafall.. :) Va var dte för musik?
Det var Rocktåget med Andreas Johnson, Jill Johnson och Tomas Ledin. De spelade i Finspång
Å det var rätt mysigt :)
Killkompisar ät jäkligt bra att ha!
Mm, grymt bra! Jag tänkte skriva nåt inlägg om den speciella vänskap vi har jag, S och J. Det kommer nån dag när jag orkar.. :)
Skicka en kommentar